| 58 Kapitlet |
1 | För sångmästaren; »Fördärva icke»; av David; en sång. |
2 | Talen I väl i eder stumhet vad rättfärdigt är? Dömen I såsom rätt är, I människors barn? |
3 | Nej, i hjärtat uppgören I onda anslag; I vägen ut i landet edra händers våld. |
4 | De ogudaktiga äro avfälliga allt ifrån modersskötet; de lögnaktiga fara vilse ända från sin moders liv. |
5 | Gift är i dem, likt ormens gift; en döv huggorm likna de, en som tillstoppar sitt öra, |
6 | så att han icke hör tjusarnas röst, icke den förfarne besvärjarens. |
7 | Gud, krossa tänderna i deras mun; bryt ut, o HERRE, de unga lejonens kindtänder. |
8 | Låt dem bliva till intet, likasom vatten som förrinner. När någon skjuter sina pilar, blive de såsom utan udd. |
9 | Må han vara lik snigeln, som upplöses och förgås, lik en kvinnas foster, som ej fick skåda solen. |
10 | Förrän edra grytor hava hunnit märka bränslet, och medan köttet ännu är rått, skall en glödvind rycka bort det. |
11 | Den rättfärdige skall glädja sig, när han skådar hämnden, han skall två sina fötter i den ogudaktiges blod. |
12 | Och människorna skola säga: »Ja, den rättfärdige får sin lön; ja, det finnes en Gud som dömer på jorden.» |