| 64 Kapitlet |
1 | För sångmästaren; en psalm av David. |
2 | Hör, o Gud, min röst, när jag klagar, bevara mitt liv, ty fienden förskräcker mig. |
3 | Fördölj mig för de ondas hemliga råd, för ogärningsmännens larmande hop; |
4 | ty de vässa sina tungor likasom svärd, med bittra ord lägga de an såsom med pilar, |
5 | för att i lönndom skjuta den ostrafflige; plötsligt skjuta de på honom, utan försyn. |
6 | De befästa sig i sitt onda uppsåt, de orda om huru de skola lägga ut snaror; de säga: »Vem skulle se oss?» |
7 | De tänka ut onda anslag: »Nu äro vi redo med det råd vi hava uttänkt!» Ja, djupa äro männens tankar och hjärtan. |
8 | Då skjuter Gud dem; plötsligt sårar dem hans pil. |
9 | De bringas på fall och få straff för sina tungors skull; var och en som ser dem rister huvudet. |
10 | Och alla människor varda förskräckta; de förkunna vad Gud har gjort och förstå hans verk. |
11 | Den rättfärdige skall glädja sig i HERREN och taga sin tillflykt till honom, och alla rättsinniga skola berömma sig. |